.

Jag ångrar den 10e Oktober 2007 då mitt liv förändrades, då la jag mig under kniven som jag har gjort några gånger innan, men denna gång var det i halsen, gomen och näsan. Jag behövde inte göra den här operationen nu, jag hade överlevt utan den men nu känner jag mig inte lika levande som jag en gång gjorde. Min andning var jobbig då men det är ingenting mot vad den är nu. Man ska egentligen inte ångra något som redan är gjort men när man blir påmind varje dag, varje gång man tar ett andetag så gör man det. Man vill spola tillbaka tiden. Jag trodde att allt skulle bli bra igen för en månad sedan då jag gjorde min andra operation, jag la mig under kniven igen för att återställa mig. Jag vaknade upp skakandes som ett asplöv innan leendet spred sig på mina läppar, JA jag mår bra nu äntligen. Men icke då, besvären är där hela tiden, varje gång jag sväljer,andas, äter, pratar så känner jag obehaget i halsen.


Det jag vill få ut med detta är att utsätt dig inte för någon operation fören det gäller liv och död. Det kan gå snett och då kanske det inte går att återställa. Jag får leva med detta och försöka göra det bästa av situationen och hålla humöret uppe. Men ibland går det inte och jag vill bara gråta, så känner jag nu :(