.

Tänkte ta helgen från början.


Fredagen

Denna dag spenderades i Nacka Forum för att leta efter kläder till min kära bror som skulle på fest på kvällen. Hittade riktigt snygga kläder. "skrynkliga" vita byxor som var skitsnygga på honom, en vit pikétröja, en grå kavaj och sedan skulle han ha sin hatt på sig. Han blev riktigt stilig! Kul att få hjälpa till och styla :)

Cubus har äntligen öppnat i Forum nu, verkar skitbra, hann inte gå in där men kikade lite snabbt, såg ett par byxor jag vill ha. Måste åka dit i veckan och leta kläder. Är i desperat behov av det så. Skulle i stort sett behöva en helt ny garderob full med nya fräscha kläder. Tro det eller ej, sist jag köpte kläder var på mellandagsrean. Så i veckan ska jag ha en storrensning bland kläder och sedan lägga ut det på blocket eller något.


Men iaf. Blev en helt okej dag i forum. Sedan mötte jag upp sambon för att åka och handla lite. På kvällen gick vi över till hans föräldrar för att käka tacos. Typisk fredagsmiddag! Mums.


Kvällen slutade med att jag mådde rent ut sagt skit (som vanlig). Kände mig hur risig som helst. Ska ringa min läkare imorgon för jag är så trött på att min sköldkörtel aldrig blir bra så att några av symtomen försvinner. Jag står inte ut längre, det är både psykisk och fysisk påfrestande för kroppen. Får se vad blodproverna visar denna gång, var och tog nya i förra veckan. Jag VET att det är något som inte stämmer med min kropp, tror inte allt har med min sköldkörtel att göra för symtomen borde avta lite nu tycker jag, jag menar, har ju ätit medicinen i drygt ett år och mår fortfarande exakt lika dåligt som jag gjorde första gången jag uppsökte läkaren, om inte sämre :S hjälper inte medicinen mig? mina värden sjunker sakta men säkert men ändå, borde jag inte må LITE bättre :S jag fattar inte, här knaprar man tabletter varje dag men mår ändå lika skit. Vad är meningen då?, jag komme att få knapra dom livet ut men då vill man väl känna sig bättre. Har iaf en jättebra läkare nu så. Min förra läkare trodde att allt satt i mitt huvud när jag uppsökte honom för mina besvär, (han tog ALDRIG prover på min sköldkörtel) i slutet undersökte han inte ens mig utan sa bara att jag inbillade mig allt. Man litar ju självklart på sin läkare men min kropp sa något annat, och mycket riktigt. Bytte läkare och efter en vecka var jag tillbaka för att reda ut vad som är fel på mig, jag kan inte må så här liksom, det är INTE i mitt huvud. Hon lyssnade, tog massor med prover och mycket riktigt så var det fel på min sköldkörtel, äntligen hade jag fått en DIAGNOS. Äntligen tog någon mig på ALLVAR och lyssnade. Jag var överlycklig den dagen, men samtidigt är det aldrig kul att få en diagnos som är mindre bra. Jag skulle äntligen få må BRA :D men här sitter jag nu, ett år senare, samma symtom, samma mående, som blir värre och värre för varje dag. What a hell liksom. Imorgon ska jag gå till botten med det här.


Vad jag vill ha sagt med det här är, lita inte till hundra procent på din läkare, lita på dig själv och kämpa för din hälsa. Jag kände mig som en hypokondriker och efter ett tag gav jag upp, jag vågade inte gå till läkaren för att jag skämdes, det satt ju bara i mitt huvud ändå fick jag höra..Men icke då! Jag hade rätt.